Dirtypop

hej bloggen och de trevliga läsare som faktiskt kommenterade förra inlägget. Haha. Jag älskar det! Vill ni att jag ska svara här? Är det någon idé att jag gör det? Jaja, berätta hur ni vill ha det!
Nu har jag iaf varit på semster och är tillbaka i Sverige. Iof så åker jag bort på Fredag morgon igen. Släkten uppe i sthlmsområdet. Ska träffa både blodssläkt och systern. Jag gissar att det kommer bli en hel del skämt om fläktar!
Haha.
Vad har jag då gjort? Ja.. Vart ska man börja?
Jag har suttit mycket i bil, vi har åkt genom monsunregn (ja det är okej att börja nynna på Durch den Monsun nu), köpt mycket franska tidningar, shoppat upp ungefär 5000 kronor, sett vaxdockor, kollat MYCKET på viva (älskart!), jag har nästan börjar gilla kaffe, älskar höga byxor och allt som är turkost. Där har ni det! Jag inser att det inte är allt, men lite iaf. Jag tänkte att ni kunde få en snabb uppdatering såhär mitt i natten. Jag hoppas ni gillar det. Imorgon tänkte jag åka in till staden för att träffa Amanda. Hon saknar mig. Åååh all denna kärlek som man får när man varit borta. Det är mysigt. Man känner sig lustigt uppskattad och älskad. Borde kanske semestra oftare? Jag undrar varför det är just när man försvinner som man får en massa kärlek? Jag skulle bli lika glad över lite vardagskälek. Om ni saknar mig säg det, om ni tycker jag har snygga kläder, säg det. Jag ÄLSKAR (till skillnad från min syster) komplimanger! Hmm.. Nu kom jag in på något jag inte inte ens tänkt skriva om från början. Jag har så mycket jag vill skriva här. Hmm.. Jag borde sitta en hel dag i slutet av lovet och bara spamma med en massa inlägg helt enkelt. Haha. Hur jobbigt hade inte det varit?
Okej. Nu är det dags att skriva det jag tänkt från början, för under semstern kom jag även på vad jag ska göra med mitt liv. Som de flesta vet ska jag bli artist. Men eftersom banderbjudanden inte verkar ligga i en hög här hemma i hallen och vänta på mig och det faktiskt inte är jätte lång tid kvar tills jag går ut gymnasiet och då finns det ingen skola kvar att skylla på så tycker jag och mina föräldrar att det är dags att göra lite "riktiga" planer om man nu kan kalla dom det? Ni skulle bara veta vad detta skrämmer mig. Jag vill inte växa upp. Att leva utan skatt och med månadspeng funkar utmärkt för min del tack! Ansvar har aldrig varit min grej. Jag är en obotlig drömmare och har alltid varit.
Okej, nu svävade jag iväg igen. Så nu tänker jag bara skriva ner planen helt enkelt. Efter gymnasiet flyttar jag till Tyskland (antagligen Berlin) för att plugga tyska och hålla på med musiken. Att slå igenom i Tyskland vill jag mer än något annat land. Jag älskar den tyska musikkulturen. Den är så avstängd från resten av världen. De har sina program, galor och tidningar på ett helt annat sätt än vi här i Sverige. Vi är för kära i USA och hitlistorna här är nästan identiska med de på andra sidan atlanten. Nej. Tacka vet jag Tyskland! Jag älskar detta land trots deras korvar. Det ska bli ett nöje att få flytta dit. Roomie sökes!